Årstaskogen, Stockholm

­Ett sätt att kombinera stad och naturreservat som gagnar alla.

Stockholm är en av Europas snabbast växande storstadsregioner. Det innebär bland annat en hög och ständigt stigande efterfrågan på bostäder och lokaler i Stockholms innerstad, som i princip har samma utsträckning idag som den hade 1945. För att möta efterfrågan på bostäder och lokaler centralt i regionen måste innerstaden tillåtas att växa utanför tullarna.

Innerstaden omges i väster och söder av förorter från första hälften av nittonhundratalet med låg täthet. När de byggdes låg de i stadens periferi och gränsade till skogs- och jordbruks­land­skap. Idag kännetecknas de tvärtom av sitt centrala läge i regionen, på gränsen till innerstaden.

Stockholms översiktsplan antogs av stadsfullmäktige den 15 mars 2010 och vann laga kraft den 10 april 2012. I den utpekas dessa förorter som område för centrala stadens utvidgning. Samtidigt finns intresse av att bevara dessa områdens karak­tär. Ett arbete med att inrätta ett naturreservat i en viktig del av detta område, Årstaskogen, pågår. Hur skall denna konflikt kunna lösas?

Den ursprungliga stadsplanen för Årsta visar en enhetlig bebyggelse med punkthus och smal­hus, samman­bundna av två stråk. Ett stråk gick igenom södra Årsta, Årstavägen. Det norra stråket, nuvarande Ottsjövägen – Skön­torp­s­vägen, band samman östra och västra Årsta. 

Det genomgående stråket genom norra Årsta försvann vid en änd­­ring av planen 1945, och omintetgjordes helt gen­om planen för kvarter­et Sköntorp 1959. Tillgänglig­heten till Årstaskog­en, ur­sprungligen lätt att nå från det norra stråket, har för­sämrats ända sedan planen för kv. Orrham­maren antogs sam­ma år.

Under de senaste tre decennierna har ett antal projekt i norra Årsta ytterligare försämrat tillgänglighet till Årstaskogen. Den är idag tillgänglig endast från ett begränsat antal punkt­er, svåra att hitta för den som saknar lokal­kännedom. Till­gäng­ligheten minskas ytterligare av inhäg­nader runt idrotts­platser, förskolor och koloniområden. Idag är Årsta­skogen någorlunda lättillgänglig för allmänheten endast på två punkter, dels genom parken norr om Brän­ninge­vägen i västra Årsta, dels i Vättersvägens förlängning i östra Årsta.

Ett naturreservat i Årstaskogen som sträcker sig från Årstaviken ända upp mot de idag bebyggda fastig­heterna i Årsta skulle på ett olyckligt sätt permanenta denna bristande tillgänglighet för mycket lång tid framåt.

Detta kan tyckas som en olöslig konflikt mellan innerstadens tillväxt och översiktsplanens intentioner å den ena sidan och Årsta­skogens bevar­an­de å den andra.

I själva verket är dessa till synes motsatta intress­en fullt möjliga att kombinera. 

Ett nytt stråk längs Årstas norra sida skulle inte bara förbinda östra och västra Årsta genom att för­verk­liga den ursprungliga planens intentioner, det skulle också drastiskt kunna förbättra tillgängligheten till Årstaskogen. 

Detta förutsätter att den sida av detta stråk som vetter mot Årstaskogen lämnas obebyggd så att skogen lätt kan nås från den norra sidan av detta nya stråk längs hela dess sträckning. Längs den södra sidan skulle den idag svårtillgängliga marken norr om den befintliga bebyg­gelsen kunna an­vänd­as för ny bebyggelse.

På detta sätt skulle inte bara tillgängligheten till Årstaskogen söderifrån förbättras. Årstaskogen skulle dessutom få en tydlig gräns mot bebygg­elsen som skulle förhindra den exploatering bit för bit som de senaste decennierna tagit allt större delar av Årstaskogen i anspråk. Kanske skulle en sådan avgränsning kunna åstadkomma ett väl så effektivt skydd för Årstaskogen som ett naturreservat?

Detta skulle naturligtvis innebära en minskning av Årstaskogens yta, men den blir å andra sidan lättare att nå för många fler. Den minskade kvantiteten skulle också, med tanke på hur området sköts idag, mer än väl kunna kompenseras genom en motsvarande höjning av områdets kvaliteter.

Årstaskogen skulle på detta sätt kunna bli ett exempel på förbättring av både kvaliteter och tillgänglighet i Stockholms grönområden som beskrivs i översiktsplanens tematiska tillägg ”Den gröna promenadstaden” under ”Mål och strategier” på sidan 8 och 9:

Att utveckla ”ett sammanhängande nät av gröna promenader… av sammankopplade offentliga rum…”

Att skapa ”Stadsparker av hög klass”

Visa hur ”Stockholmsstråk utvecklas för att skapa starkare koppling mellan olika stadsdelar”, som här mellan västra och östra Årsta.

Förvandla Årstaskogen från en idag otillgänglig plats med eftersatt underhåll till en av de ”gröna mötesplatser, som gynnar integration och mänskliga möten”

Vara ett exempel på att ”exploateringsprojekt ska vara med och bidra till utvecklingen av den gröna promenadstaden.”

Läs vidare om Årstaskogen i vår fallstudie Kv. Storavan.

Fakta

Uppdragsgivare: Byggnadsfirman Erik Wallin AB

År: 2014,
Beställare: Professionell,
Kategori: Städer,
Plats: Storstockholm